Anchoring bias: vad är ankringseffekten?

Anchoring bias, ankringseffekten, är tendensen att en siffra man nyss har sett drar nästa uppskattning mot sig, även när siffran är helt slumpmässig. Ett ordinarie pris, ett första bud eller en siffra i själva frågan blir ett ankare: vi justerar därifrån, men för lite. Det är en av de mest pålitligt replikerade kognitiva biaserna.

Lyckohjulet

Amos Tversky och Daniel Kahneman beskrev 1974 i Science ”justering från ett ankare” som en av tre tumregler för bedömningar, vid sidan av representativitet och tillgänglighetsheuristiken. Ett lyckohjul snurrades inför deltagarna och gav en siffra mellan 0 och 100. För andelen afrikanska länder i FN gav gruppen med 10 en median på 25, gruppen med 65 en median på 45. Betalning för rätt svar minskade inte effekten.

I ett annat försök fick gymnasieelever 5 sekunder på sig att uppskatta 1×2×3×4×5×6×7×8: median 512. I omvänd ordning blev det 2 250. Rätt svar är 40 320.

Varför det händer

För liten justering. Nicholas Epley och Thomas Gilovich visade 2006 att man vid ett självgenererat ankare slutar justera vid första rimliga värde, om man inte kan och vill leta vidare.
Selektiv tillgänglighet. Enligt Fritz Strack och Thomas Mussweiler (1997) väcker jämförelsen med ankaret framför allt information som passar ankaret, och den informationen styr uppskattningen.

Domare, priser och förhandlingar

Straff. I studier av Birte Englich, Thomas Mussweiler och Fritz Strack (2006) närmade sig erfarna jurister ett yrkande om straff även när de visste att det var slumpat — även när de själva hade kastat tärningen. Erfarenhet minskade inte effekten.
Priser. Dan Ariely, George Loewenstein och Drazen Prelec (2003) visade att betalningsviljan påverkades starkt av godtyckliga ankare, ibland hämtade från deltagarnas amerikanska socialförsäkringsnummer.
Förhandling. Hos Adam Galinsky och Thomas Mussweiler (2001) fick den som lade första budet, köpare eller säljare, det bättre utfallet — utom när motparten fokuserade på sitt eget mål.

Stockholmsstudien: hjälper kognitiv förmåga?

Den svenska delen av forskningen gäller just frågan om intelligens. Oscar Bergman, Tore Ellingsen, Magnus Johannesson och Cicek Svensson vid Handelshögskolan i Stockholm visade 2010 att betalningsviljan för vanliga konsumentvaror kunde styras av ett ovidkommande ankare, och upprepade därmed resultatet från Ariely och kollegor. Deras nya fynd: effekten minskade med högre kognitiv förmåga men försvann inte.

Keith Stanovich och Richard West fann 2008 i sju studier att ankringseffekter inte hängde ihop med kognitiv förmåga alls. Tillsammans pekar studierna på att förmåga hjälper lite, kunskap om ämnet mer, och att ingen är immun. Se även kritiskt tänkande.

Håller effekten vid replikering?

Ja. I det första Many Labs-projektet (2014) upprepade 36 urval med 6 344 deltagare 13 klassiska effekter. Tio replikerades konsekvent, och de fyra ankringsfrågorna — till exempel Mount Everests höjd efter en för hög eller för låg siffra — hörde till de mycket stora effekterna. Mer spektakulära varianter kräver försiktighet: Zacharias Maniadis, Fabio Tufano och John List (2014) efterlyste oberoende replikeringar av ankring i ekonomiska värderingar.

Vad som hjälper

Skriv ner din egen uppskattning och dina skäl innan du ser andras siffror.
Lista skäl till att ankaret kan vara fel.
Fokusera på ditt eget mål och dina alternativ i en förhandling.
Lita inte på varningar enbart.

Närliggande: bekräftelsebias och sunk cost fallacy.

Om den här sidan

Sidan sammanfattar publicerad forskning som allmän information; den är inte juridisk, ekonomisk eller förhandlingsrådgivning. IQ Revealed-testet är ett onlinetest i logiskt tänkande med 40 egna uppgifter för vuxna från 18 år; det mäter inte ankringseffekten. Läs mer i hur IQ-test fungerar. IQ Revealed har ingen koppling till de forskare, lärosäten, tidskrifter, förlag eller replikeringsprojekt som nämns; namnen används bara för att ange studierna.

Vanliga frågor om anchoring bias

Vad är anchoring bias?

Anchoring bias, ankringseffekten på svenska, är tendensen att en siffra man nyss har sett drar nästa uppskattning mot sig, även när siffran saknar betydelse för frågan. Man utgår från ankaret och justerar, men oftast för lite.

Vad är ett exempel på anchoring bias?

I Amos Tverskys och Daniel Kahnemans klassiska studie från 1974 gav ett lyckohjul en siffra mellan 0 och 100. Sedan uppskattade deltagarna andelen afrikanska länder i FN: median 25 procent för gruppen som fick 10 och 45 procent för gruppen som fick 65. I vardagen: ett högt ordinarie pris som får rabatten att verka stor, eller första budet i en förhandling.

Skyddar hög intelligens mot ankringseffekten?

Bara delvis. Oscar Bergman och kollegor vid Handelshögskolan i Stockholm fann 2010 att ankringseffekten minskade med högre kognitiv förmåga men inte försvann. Keith Stanovich och Richard West rapporterade 2008 att ankringseffekter inte hängde ihop med kognitiv förmåga i deras sju studier.

Har ankringseffekten replikerats?

Ja. I Many Labs-projektet (2014) upprepade 36 urval med sammanlagt 6 344 deltagare 13 klassiska effekter, och de fyra ankringsfrågorna hörde till de mycket stora effekterna.

Hur minskar man anchoring bias?

Skriv ner din egen uppskattning innan du ser någon annans siffra, och lista skäl till att ankaret kan vara fel. Den strategin minskade effekten i experiment av Mussweiler, Strack och Pfeiffer (2000). Enbart varningar hjälper lite.

Var står du själv?

Vårt IQ-test är gratis att göra och tar cirka 25 minuter. Den fullständiga rapporten — poäng, percentil och resultat per område — ingår i medlemskapet.

Starta IQ-testet