Hindsight bias: vad är efterklokhet?
Hindsight bias, eller efterklokhet, är tendensen att se en händelse som mer förutsägbar när man känner till utfallet än den faktiskt var innan. Efter ett val, en match eller en börsnedgång verkar resultatet självklart, och vi minns våra egna förväntningar som närmare det än de var. Det är en av de mest studerade kognitiva biaserna.
De första experimenten
Baruch Fischhoff visade 1975 att personer som fick veta utfallet av en historisk händelse bedömde det som mer sannolikt än de som inte fick veta, utan att märka påverkan. Samma år samlade han och Ruth Beyth in förutsägelser om Nixons resor 1972; efteråt mindes studenterna högre sannolikheter för det som faktiskt hände.
Vittnen i Göteborg och Lund
Granhag, Strömwall och Allwood lät deltagare se en filmad kidnappning och svara på frågor om den. När de i efterhand skulle minnas hur säkra de hade varit, steg den minnesbaserade säkerheten för både rätta och felaktiga svar, och överdriven säkerhet ökade. Studien visar hur formbar ett vittnes säkerhet är, vilket är viktigt i rättssalen. Minnessidan kopplar efterklokhet till falska minnen.
Hur man minskar den
- Skriv ner förutsägelser i förväg, med datum och skäl.
- Fråga vad mer som kunde ha hänt.
- Bedöm beslut utifrån vad man visste då.
Se även bekräftelsebias och sunk cost fallacy.
Om den här sidan
Sidan sammanfattar publicerad forskning som allmän information; den är inte juridisk, medicinsk eller ekonomisk rådgivning. IQ Revealed-testet är ett resonemangstest på nätet med 40 egna uppgifter för vuxna från 18 år; det mäter inte efterklokhet. Se hur IQ-tester fungerar. IQ Revealed är inte knutet till de forskare, universitet, tidskrifter eller förlag som nämns; namnen används bara för att identifiera forskningen.
Vanliga frågor om hindsight bias
Vad är hindsight bias (efterklokhet)?
Hindsight bias är tendensen att i efterhand se en händelse som mer förutsägbar än den var innan. På svenska talar man om efterklokhet eller ”det visste jag väl”-effekten. Forskare skiljer på tre delar: att minnas sin förutsägelse som närmare utfallet, att se utfallet som oundvikligt och att tro att man själv kunde ha förutsett det.
Finns det svensk forskning om hindsight bias?
Ja. Pär Anders Granhag, Leif Strömwall och Carl Martin Allwood vid Göteborgs och Lunds universitet studerade år 2000 hur säkra vittnen var på sina svar om en filmad kidnappning. När deltagarna skulle minnas sin ursprungliga säkerhet steg den, både för rätta och felaktiga svar, vilket ökade överdriven säkerhet. En särskild efterklokhetseffekt syntes tydligast för felaktiga svar.
Skyddar hög IQ mot efterklokhet?
Inte pålitligt. En översikt från 2007 räknar intelligens till de egenskaper som hänger starkast ihop med hur stor effekten blir, men varnar för opålitliga mått och små studier. Ingen är immun: en studie med 194 personer mellan 3 och 95 år fann effekten i alla åldrar.
Var står du själv?
Vårt IQ-test är gratis att göra och tar cirka 25 minuter. Hela rapporten — poäng, percentil och resultat per tankeområde — ingår i medlemskapet.
Starta IQ-testet