Haloeffekten (halo effect): vad den är, exempel och forskning
Haloeffekten, på engelska halo effect, är tendensen att ett enda positivt intryck sprider sig till bedömningen av andra, orelaterade egenskaper. Den som ser bra ut eller verkar varm och säker uppfattas också som klokare och mer pålitlig än det finns belägg för. Edward Thorndike namngav effekten 1920. Ansiktet visar sig dessutom säga nästan ingenting om faktisk intelligens.
Miljömärkningens halo: försöken i Gävle
Patrik Sörqvist och kollegor vid Högskolan i Gävle visade 2015 att etiketten räcker. Identiska bananer, vindruvor och russin smakade bättre med miljömärkning och bedömdes som nyttigare och värda ett högre pris. Med vanligt vatten påverkades inte smaken, men märkningen höjde ändå betalningsviljan och tron på hälsofördelar – till och med på bättre mental prestation. Den som brydde sig mest om miljön påverkades mest.
Den varma och den kalla läraren
Thorndike såg 1920 att officerares bedömningar av soldaters fysik, intelligens, ledarskap och karaktär hängde ihop alldeles för mycket. År 1977 visade Nisbett och Wilson studenter en av två intervjuer med samma lärare, en gång vänlig och en gång kylig. Vid den vänliga versionen tyckte tittarna att utseende, manér och brytning var tilltalande, vid den kyliga att samma drag var irriterande – och de vände på orsak och verkan.
Utseende och intelligens
- St Andrews 2016: attraktivitet och bedömd intelligens r = 0,81, verkliga resultat r = 0,03.
- Prag 2014: inget samband mellan uppmätt IQ och attraktivitet hos 40 män och 40 kvinnor.
Ett ansikte är inget IQ-test – se hur IQ-test fungerar. Haloeffekten hör till de mest kända kognitiva biasarna och förstärks av bekräftelsebias. Det finns inga belägg för att hög IQ skyddar.
Vad som hjälper
- Bedöm ett kriterium i taget, för alla.
- Skriv ner kriterierna i förväg.
- Ta bort foton och namn där de inte ska spela roll.
Om den här sidan
Sidan sammanfattar publicerad forskning som allmän information. IQ Revealed-testet är ett resonemangstest online med 40 egna uppgifter för vuxna från 18 år; det mäter inte haloeffekten och bedömer ingen efter utseende. IQ Revealed är inte knutet till de forskare, lärosäten, tidskrifter eller förlag som nämns; namnen används bara för att identifiera forskningen.
Vanliga frågor om haloeffekten
Vad är haloeffekten (halo effect)?
Haloeffekten är tendensen att ett enda positivt intryck av en person eller produkt färgar bedömningen av andra egenskaper som inte har med saken att göra. Den som är snygg, varm eller självsäker uppfattas också som smartare, kunnigare eller ärligare än bevisen räcker till. Psykologen Edward Thorndike gav fenomenet dess namn 1920.
Vad är ett exempel på haloeffekten?
I försök vid Högskolan i Gävle 2015 smakade identiska bananer och vindruvor bättre när de var miljömärkta, och de bedömdes som nyttigare och värda mer pengar. I en studie från St Andrews hängde ett ansiktes attraktivitet ihop med bedömd intelligens (r = 0,81) men nästan inte alls med verkliga studieresultat (r = 0,03).
Vad är skillnaden mellan haloeffekt och horneffekt?
Det är samma fel åt olika håll. Vid haloeffekten lyfter ett positivt drag helhetsbilden; vid horneffekten (omvänd haloeffekt) drar ett negativt drag, som ett kyligt sätt eller ett slarvigt yttre, ner bedömningen av allt annat.
Uppfattas snygga människor som smartare – och är de det?
I genomsnitt något smartare, enligt en metaanalys från 1991; skillnaden är måttlig. Där intelligensen faktiskt mättes fanns lite eller inget samband med attraktivitet: Karlsuniversitetet i Prag fann inget samband mellan IQ och attraktivitet.
Var står du själv?
Vårt IQ-test är gratis att göra och tar cirka 25 minuter. Hela rapporten — poäng, percentil och resultat per tankeområde — ingår i medlemskapet.
Starta IQ-testet