Barnumeffekten (Barnum effect): varför vaga beskrivningar träffar
Barnumeffekten är tendensen att godta vaga och allmänna påståenden som en träffande beskrivning av sig själv. ”Du har ett stort behov av att andra tycker om och beundrar dig.” Sådana meningar passar nästan alla men känns personliga. Effekten kallas också Forereffekten och är en av de bäst belagda kognitiva biaserna inom personlighetsbedömning.
Forers experiment
År 1948 lät psykologen Bertram Forer 39 psykologistudenter fylla i ett formulär. Sedan fick var och en en personlighetsbeskrivning som påstods bygga på deras svar och betygsatte den från 0 (mycket dålig) till 5 (utmärkt).
Alla fick samma 13 meningar, som Forer hade satt ihop ur en astrologibok från tidningskiosken. Snittbetyget blev ungefär 4,3 av 5. Att en beskrivning känns sann säger alltså nästan ingenting om testet bakom den.
Varför ”Barnum”?
Namnet kommer från Paul Meehl, som 1956 kritiserade utlåtanden fulla av påståenden som gäller nästan varje patient och kallade dem Barnum-beskrivningar, efter cirkusdirektören P. T. Barnum som ville ha något för alla.
Vad gör en beskrivning övertygande?
- Den verkar handla om dig. Ju mer man tror att texten skrivits just för en, desto mer träffande verkar den.
- Smicker. Positiva beskrivningar godtas lättare än negativa.
- Testets form. En profil från ett formulär, en bläckplump eller ett födelsehoroskop väger tyngre.
- Budbäraren spelar liten roll. År 1963 gav studenter samma profil lika höga betyg oavsett om en psykolog eller en medstudent lämnade den.
Minnet gör resten: vi minns träffarna och glömmer missarna, samma selektiva sökande som vid bekräftelsebias.
Barnumeffekten och astrologi
I en dubbelblind studie i Nature 1985 skulle astrologer para ihop födelsehoroskop med personers personlighetsprofiler. De lyckades inte bättre än slumpen. Barnumeffekten förklarar varför horoskop ändå känns träffande.
Ordvalet spelar också roll. I Special Eurobarometer 224 (januari–februari 2005) ansåg 33 % av svenskarna att astrologi är vetenskapligt. När den andra halvan av urvalet fick frågan om ”horoskop” var det bara 8 % — att jämföra med 41 % och 13 % i hela EU.
Barnumeffekten och personlighetstester
Varje personlighetsrapport är utsatt för effekten, även en bra, eftersom känslan av igenkänning kommer från läsaren. ”Det stämmer precis” är därför ett svagt belägg, både för de populära 16-typstesterna och för vår egen personlighetsbedömning. Bättre frågor:
- Kunde resultatet ha varit fel om mig?
- Passar en väns resultat in på mig lika bra?
- Blir resultatet detsamma om jag gör om testet om några veckor?
- Finns det en poäng jämförd med en referensgrupp, med felmarginal?
Om den här sidan
Sidan sammanfattar publicerad forskning som allmän information och är inte psykologisk rådgivning. IQ Revealeds IQ-test är ett onlinetest i logiskt tänkande med 40 egna uppgifter för vuxna från 18 år; det mäter inte barnumeffekten. Läs hur IQ-test fungerar. IQ Revealed har ingen koppling till de nämnda forskarna, tidskrifterna eller institutionerna, Europeiska kommissionen eller 16Personalities, NERIS Analytics Limited och The Myers-Briggs Company; 16Personalities® och MBTI® är sina ägares varumärken. Källor: Forer (1949), Meehl (1956), Ulrich, Stachnik & Stainton (1963), Dickson & Kelly (1985), Carlson (1985), Special Eurobarometer 224 (2005).
Vanliga frågor om self-serving bias
Vad är barnumeffekten?
Barnumeffekten, även kallad Forereffekten, är tendensen att godta vaga och allmänna påståenden som en träffande beskrivning av den egna personligheten, trots att de passar nästan alla. Den förklarar varför horoskop, handläsning och vissa personlighetstester känns så personliga.
Varför heter det barnumeffekten?
Psykologen Paul Meehl kallade 1956 psykologiska utlåtanden fulla av meningar som passar nästan varje patient för Barnum-beskrivningar, efter cirkusdirektören P. T. Barnum som ville ha något för alla. Namnet Forereffekten kommer från Bertram Forer som visade effekten i en föreläsningssal 1948.
Hur många svenskar ser astrologi som vetenskap?
I Special Eurobarometer 224 från 2005 bedömde 33 procent av de svenska deltagarna astrologi som vetenskapligt. När den andra halvan av urvalet fick frågan om horoskop var det bara 8 procent.
Hur undviker man barnumeffekten?
Fråga om beskrivningen skulle passa en vän lika bra, stryk meningar som täcker båda möjligheterna, var mest skeptisk mot smickret och titta på upprepbarhet och felmarginal snarare än på känslan av att det stämmer.
Var står du själv?
Vårt IQ-test är gratis att göra och tar cirka 25 minuter. Den fullständiga rapporten — poäng, percentil och resultat per område — ingår i medlemskapet.
Starta IQ-testet