Afantasi (aphantasia): vad det är, och hänger det ihop med IQ?

Vad är afantasi?

Be någon föreställa sig sin ytterdörr, så ser de flesta något bildlikt, blekt eller skarpt. Den som har afantasi ser ingenting. Kunskapen finns kvar — dörren är blå och har ett mässingshandtag — men det finns ingen inre bild att läsa av den från.

Francis Galton noterade redan 1880 att vissa människor inte rapporterar några inre bilder alls. Sedan låg ämnet stilla i mer än ett sekel, tills den brittiske neurologen Adam Zeman och kollegor gav det ett namn 2015 i tidskriften Cortex. I Sverige söks den engelska stavningen aphantasia något oftare än den svenska afantasi, men den svenska formen hade sin egen topp hösten 2025.

• Medfödd: inre bilder har aldrig funnits. Den vanliga formen, och den som forskningen nedan gäller.
• Förvärvad: förmågan försvann efter skada eller sjukdom i hjärnan — något för en läkare.
• Drömmar: de flesta med afantasi drömmer ändå i bilder; det som saknas är den medvetna föreställningen i vaket tillstånd.

Hur vanligt är det?

Den noggrannaste uppskattningen kommer från en studie från 2022 som ville undvika ett problem i tidigare siffror: de som anmälde sig frivilligt misstänkte ofta redan att de hade afantasi. Därför undersöktes två separata grupper om 502 personer vardera, studenter och vuxna rekryterade via nätet. Resultat: 4,2 % och 3,6 %, 3,9 % sammanlagt, utan könsskillnad. Siffrorna mellan 1 och 4 procent som cirkulerar skiljer sig mest i var gränsen dras.

Hur forskare visar att det är verkligt

Grundverktyget är VVIQ (Vividness of Visual Imagery Questionnaire) av David Marks från 1973: 16 påståenden som vart och ett bedöms från 1 (ingen bild alls) till 5 (lika livligt som att se), alltså 16 till 80 poäng. Varje studie väljer sitt eget gränsvärde, och en systematisk översikt från 2024 efterlyste enhetligare kriterier.

Två laboratoriemetoder bekräftar fenomenet oberoende av vad folk själva säger. I en studie från 2018 fick varje öga se ett eget mönster; normalt vinner det mönster man föreställt sig i förväg oftare — hos personer med afantasi uteblev effekten nästan helt. I en studie från 2022 drog pupillen, som hos de flesta krymper lite redan när de föreställer sig starkt ljus, inte ihop sig vid afantasi, men reagerade normalt på verkligt ljus.

Afantasi och IQ

Ingen publicerad studie har visat att personer med afantasi får högre eller lägre resultat på intelligenstest. Idén att de är särskilt begåvade går tillbaka till en enkätstudie från 2020 med omkring 2 000 personer med afantasi, som oftare arbetade inom naturvetenskap och matematik. Ett verkligt fynd om en stor grupp frivilliga — men ingen där gjorde ett IQ-test.

Där förmåga mätts direkt är skillnaderna små och gäller mest tempot. En studie från 2022 jämförde 20 personer med afantasi och 20 utan, matchade på ålder och IQ: ingen skillnad i träffsäkerhet på minne, planering och mental rotation; långsammare svar bara på de svåraste planeringsuppgifterna och, vid rotation, bara i undergruppen helt utan inre bilder. En viktig detalj: eftersom grupperna matchades på IQ kan just den studien inte säga om deras IQ hade skilt sig. Den frågan har helt enkelt inte prövats.

Det finns också skäl att tvivla på att bilder hjälper tänkandet så mycket som man tror. I experiment från 2002 löstes slutledningsuppgifter med lätt visualiserade relationer långsammare än rumsliga eller abstrakta. IQ-test frågar mest efter abstrakta samband — vilken sorts tänkande förklarar vår guide om deduktion och induktion.

Det afantasi faktiskt verkar påverka

• Minnen av det egna livet: mindre levande och detaljerade, mer vetade än återupplevda.
• Utseende kontra placering: hur saker såg ut minns man sämre, var de stod lika bra.
• Ansikten: svårt att känna igen ansikten rapporteras oftare.
• Autistiska drag: oftare rapporterade i en liten laboratoriegrupp — ett samband, inte en form av autism.

I andra änden av skalan finns hyperfantasi: bilder nästan lika livliga som att se. De personerna arbetar oftare i kreativa yrken och minns sitt liv mer detaljerat, men presterar likadant på vanliga minnestest. Tekniker som minnespalatset bygger just på inre bilder; den motsatta ytterligheten är myten om fotografiskt minne.

Om den här sidans räckvidd

Sidan förklarar publicerad forskning i allmänna termer. Den är inget diagnosverktyg och inget självtest. Vårt IQ-test mäter resonemang; det mäter inte inre bilder, kan varken påvisa eller utesluta afantasi, och ditt resultat säger ingenting om ditt inre öga. Om förmågan fanns och har försvunnit, särskilt efter en skada eller sjukdom, tala med en läkare.

IQ Revealed har ingen koppling till och stöds inte av upphovspersonerna eller utgivarna av VVIQ, de nämnda universiteten och tidskrifterna, American Psychiatric Association (utgivare av DSM-5-TR) eller Världshälsoorganisationen (utgivare av ICD-11). Namnen används bara för att beskriva vad de syftar på.