Attention span: vad som faktiskt mäts och myten om åtta sekunder

Svenskan saknar ett eget ord med volym

Det är det första användbara faktumet här. Den engelska frasen attention span mäter 390 sökningar i månaden i Sverige, medan ”uppmärksamhetsspänn” och ”uppmärksamhetsförmåga” inte ger något mätbart utfall alls och ”koncentrationsförmåga” stannar vid 90. Sverige tillhör därmed de femton av sjutton marknader där engelskan leder; bara tyskan och nederländskan håller kvar ett eget sammansatt ord i topp.

En närliggande sökning är värd att skilja ut, eftersom den är en annan fråga: ”koncentrationssvårigheter” mäter 480, men det är ett besvär man söker hjälp för, inte sakfrågan om hur länge en människa kan hålla fokus. Den här sidan svarar på den andra.

De åtta sekunderna och studien som inte finns

Påståendet är välkänt: människans uppmärksamhet skulle ha fallit till omkring åtta sekunder, kortare än guldfiskens nio. Det spreds genom populära medier och marknadsföringsmaterial snarare än genom forskning, och ingen sakkunniggranskad studie åberopas för det någonstans. Forskare vid Centre for Attention Studies på King’s College London beskriver det som grundligt vederlagt.

Det intressanta är hur väl det överlevt vederläggningen. I en undersökning av 2 093 vuxna i Storbritannien i september 2021:

• 50 procent trodde att åtta sekunder stämde.
• 25 procent visste att det var fel.
• 49 procent upplevde sin egen uppmärksamhet som kortare än förr.
• 66 procent tyckte att ungas uppmärksamhet var sämre än förr — varav 58 procent av 18–34-åringarna, om sin egen generation.

Att en tvärsäker siffra springer om en försiktig är i sig ett studerat problem: kognitiva tankefällor.

Det som mäts är växlingen, inte kapaciteten

Siffran som förtjänar den uppmärksamhet de åtta sekunderna får är 47 sekunder, och den betyder något bestämt. Den kommer från Gloria Marks observationsforskning om datoranvändning: inte vad människor uppger, utan vad de gör. Den genomsnittliga tiden på en skärm före en växling var omkring två och en halv minut 2004 och omkring 47 sekunder de senaste åren.

Noggrant läst är det inget påstående om försämrad koncentrationsförmåga utan en mätning av beteende i en miljö byggd för att avbryta. Marks tidigare experimentella arbete med Daniela Gudith och Ulrich Klocke bär en talande titel — The cost of interrupted work: more speed and stress: avbrutet arbete blir klart snabbare, och priset betalas i anspänning i stället för i tid.

Guldfisken bär inte jämförelsen

Den djuriska halvan är inte bättre underbyggd än den mänskliga: någon studie om guldfiskens nio sekunder finns inte heller. Den strider dessutom mot vad forskningen om fiskars kognition rapporterar — ett verkligt fält som Culum Brown sammanfattat i Animal Cognition under titeln Fish intelligence, sentience and ethics.

Tydligast är ett experiment från Ben-Gurion-universitetet i Negev 2022 i Behavioural Brain Research: Shachar Givon och kollegor lärde guldfiskar att köra ett fordon — en vattentank på hjul som reagerade på fiskens rörelser — och att styra det på land mot ett synligt mål. Ett djur som kan läras detta har inte ett minne som tar slut efter nio sekunder.

Tiominutersregeln prövades och höll inte

Det mest citerade påståendet inom utbildning är att uppmärksamheten rasar tio till femton minuter in i en föreläsning. Karen Wilson och James Korn granskade underlaget 2007 i Teaching of Psychology och rapporterade att den forskning skattningen vilar på ger föga stöd för tron att uppmärksamheten avtar efter 10 till 15 minuter. Deras andra slutsats väger lika tungt: de flesta studier hade inte alls tagit hänsyn till individuella skillnader.

Uppmärksamhet och IQ är inte samma mätning

Uppmärksamhet spelar roll vid testning, men inte som ”uppmärksamhetens längd”. Resonemangsuppgifter är tidsatta och krävande; den som är trött, spänd eller ständigt avbruten presterar under sin nivå — vilket säger något om förhållandena, inte om personen. Vad testet siktar på står i så fungerar IQ-test.

Att bli bättre på att hålla fokus är ett rimligt mål. Om träning av en enskild mental förmåga lyfter ett allmänt resultat är ett annat påstående — överföringsfrågan, och det är just överföringen som brukar fallera. Se går det att höja IQ.

När det är en vårdfråga

Koncentrationssvårigheter hör till de allra vanligaste besvären, och det allra mesta har vardagliga orsaker: för lite sömn, stress, sjukdom, en tråkig uppgift, en apparat inom räckhåll. Inget av det är en störning.

Uppmärksamhetssvårigheter kan också ingå i en klinisk bild — oftast tänker man på adhd. Det är en diagnos som ställs av behörig vårdpersonal utifrån bestämda kriterier: hur länge svårigheterna funnits, om de visar sig i mer än en miljö, hur mycket de stör funktionen i vardagen. En artikel kan inte göra det, ett nätquiz inte heller och ett resonemangstest än mindre. Har koncentrationen förändrats märkbart, eller ställer den till verkliga problem på jobbet, i skolan eller hemma, är det något att ta upp med vården.

Sidans räckvidd

Den här sidan är informerande. Den sammanfattar publicerad forskning om uppmärksamhet, är inte medicinsk eller psykologisk rådgivning och innehåller varken en diagnos eller underlag för en.

Vårt IQ-test mäter resonemangsförmåga. Det mäter inte uppmärksamhet, är inget uppmärksamhetstest och kan inte visa om någon har en uppmärksamhetsstörning.

IQ Revealed är inte anslutet till, rekommenderat av eller förbundet med King’s College London, Policy Institute, Centre for Attention Studies, Savanta ComRes, University of California, Irvine, Ben-Gurion-universitetet i Negev, Association for Computing Machinery, American Chemical Society, Taylor & Francis, Elsevier, Springer eller något av de universitet, tidskrifter, undersökningsföretag eller forskare som nämns på den här sidan. De nämns för att varje påstående ska kunna spåras till det arbete det kommer från.